Back home
Då kan jag börja skriva här igen! Vissa saker är inte till för föräldrar och syskons öron.
Resan har varit fantastisk, toppen, underbar… Ja, allt vad jag hade väntat mig!
När jag kommer hem från längre vistelser så lägger sig alltid en tomhet och viss rastlöshet över mig.
Så är det även denna gång. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med min tid, jag gör absolut inget vettigt av mina dagar men samtidigt så vill jag hitta på saker hela tiden! Det är en märklig känsla… svårförklarad.
Man är trött och vill inte träffa någon men ändå känner jag mig ensam och sällskapsjuk. Konstigt.
Igår träffade jag i alla fall massor av människor. Jag var på släktkalas. Hua.
50 personer i en och samma lokal som alla har frågor om vad man ska göra med sitt liv, utbilda sig till, om man har “fast sällskap” och i mitt fall, om man går regelbundet till någon församling.
Jag vet inte och ordet nej yttrade jag antal gånger igår. Dessutom har jag en ring i läppen, vilket jag fick höra var väldigt fult och till och med äckligt av vissa. Tur att man accepteras som den man är tycker jag…
När det var som mest kris, snodde jag en snus av en vilsen kusin och sprang ut i bilen och satte mig en halvtimma för att andas.
Idag är jag trött och tänker spendera dagen med att organisera alla mina prylar och förbereda vilka saker jag ska ha med mig till linnégatan 52 om cirka 2 veckor. Ja just det, jag ska bo där i sommar! Jobba i svartedalen och bo med Håkan i Erica och Malins, kempegreit! Jag tror sommaren kommer bli riktigt riktigt bra!
På torsdag ska jag åka till Emelie, som jag saknat den bruden! Tjoho!
Ja just det! Såren jag har på foten, det är tydligen något
