paragraf 830421

Idag har jag inte gjort något. Inte ett dyft. Inte ens en antydan till ett dyft.
Jag sov länge och sedan har jag degat framför datorn så gott som hela dagen.
Jag har visserligen kollat på Prison Break, Michael är tillbaka i mitt liv igen. Men nu måste jag lämna honom, snyft.
He’s my man for christ sake!

Min bakfylla har 2 dagars fördröjning, det kan inte vara något annat. Jag hade frossa i natt och trodde jag hade blivit sjuk, men sen så när jag vaknade upp sen förmiddag så mådde jag relativt bra.

I lördags var det trevligt iaf! Folket dök upp hemma här och jag och Elin hade lagt upp den bästa spellistan på winamp.
Vi var kvar länge innan vi drog till sticky (någon som är förvånad?!) men väl där upptäckte jag att jag glömt mitt visakort (fortfarande någon som är förvånad?)
Jag trodde jag var smart när jag tog en kille i handen och stega in genom entrén, men han var inte på något generöst humör och där fick jag. Elin rädda mig halvt om halvt med 40 dineros, vart jag ragga upp de andra 20 till inträdet har jag inte en susning om.
Nåväl, inne på sticky var Elin borta och jag måste fått en crush på henne eftersom ja var väldigt bestämt på att hitta henne. Det gjorde jag inte, hon hade blivit utslängd helt oprovocerat (vakterna på sticky har ständiga pms-besvär)
Då började min sms-härd, stod i ett hörn och koncentrerade mig hårt på att träffa rätt knappar.
Uppenbarligen gjorde jag det, begav mot dojans och höll på att frysa ihjäl på vägen.
En kvart senare befann jag mig i sällskap med golvvärms-pojken. Han tyckte att man får skylla sig själv om man fryser när man har klänning och ballerina-skor på sig när det är minusgrader. Hmpf, har han aldrig hört talas om uttrycket  -  “Ska man vara fin…”
Donken-frossa på tapeten som jag avstod från eftersom jag var alltför upptagen med att ringa till objektet för min crush denna kväll. Elin ville inte alls prata med mig, hon var alldeles för upptagen med sin kronprins Haakon.

10 min senare befann jag mig återigen i duschen med det varma golvet. Golvvärme är underskattat.
Det skakades på huvet åt mig och han gjorde upptäckten att jag inte blivit någe normalare sen senast.
Iaf, dagen efter när jag skulle bege mig mot tattardalen så beställde jag en taxi. Trodde jag.
Jag beställde tydligen en radio till taxitorget. Haha.
När chaffisen sedan kom och hämta upp mig utbrister han, nämen hallå! Det är ju du, det är inte första gången jag hämtar dej här…
Lite genant kanske. Jag måste sluta jet-seta och börja åka kollektivt. Eller byta taxibolag.

Nu ska jag kolla in ett grey’s innan jag sover. Imorgon, ja faktiskt, åker vi till Thailand! Tjoho.

Ni ser ju. Elin was my girl.